FÖRSTA DAGARNA I BODEN

Härom veckan i tisdags kväll lämnade mammsen av mig på nattåget i hudik och vips så var jag på väg. 05:25 var jag framme i ett 11-minusgradigt Boden där jag träffade på en trevlig karl som höll mig sällskap fram tills att bussen kom och busschauffören var så snäll att han körde mig enda fram till grindarna på a9. Kände mig så bortkommen när jag irrade runt bland nyvakna rekryter inne på logementet som kvällen innan kommit tillbaka från sin slutövning aldrig-ge-upp kvällen innan, men en kille som gick förbi mig måste ha sett att jag såg lite vilsen ut för han och hans kompisar tog med mig bort till matsalen där vi åt frukost och jag fick träffa ännu fler ifrån deras pluton. Strax därefter kom även en trött och sliten Erik som jag inte träffat på så länge men det blev bara en kortis innan jag var tvungen att gå till inskrivningen borta på logementet. Dagen bestod utav en massa information och genomgångar tillsammans med plutonchefen och sen fick vi ut all utrustning som några snälla killar hjälpte mig att rätta in i skåpen medans jag sydde på kragspeglarna på uniformen. På kvällen gick jag och Erik och åt på O2 och jag fick äntligen höra om hur han haft det på slutövningen, sen gick jag upp till min våning och kollade på Kopps med dom andra från 1:a pluton medan han gick till sin våning och hade utvärdering med sin grupp. Torsdagen bestod för min del utav genomgång på ak5:an, som jag var helt obekant med då vi hade ak4 under min GMU, men det gick bra och trots att det var en del nytt att nöta in så fick jag kläm på det tillslut. På eftermiddagen åkte vi ut till skjutbanan där jag fick skjuta in vapnet och göra några skjutprov och redan vid 2 gick solen ner så vid 3 var vi tvungna att åka tillbaka. Senare på kvällen så hängde jag med plutonen till Allstar där det skulle firas att deras agu var över och vi käkade och drack gott, pratade och hade supertrevligt i några timmar innan vi drog oss tillbaka till a9 där alla somnade fort. På fredagen hade alla andra avslutningsceremonier medans jag fick ta del utav ännu mer information från bland annat reseombud och sjuksyster, fyllde i lite enkäter och gjorde beep- och multitest innan helgrutinerna och klockan 2 fick vi höger-vänster-om och blev upphämtade av en buss inne på kaserngården som tog oss till flygplatsen i Luleå.

Ojojoj vad jag ser fram emot dessa kommande 6 månader, det här kommer bli så galet roligt.

Min lilla vardag | | Kommentera

ÖVERRASKAD

I onsdags kväll, precis innan stängning på skolan, så ringer en lite stressad Joen och talar om att plutonchefen för Foxtrott kallat till krismöte i Bollnäs och att vi måste åka dit för att varken Agnes, Zeth, Kim, Lina eller Thomas kunde. Släckte, låste, kastade mig i bilen och körde hemåt och hann bara innanför dörren innan Joen plockade upp mig. Han sa att vi skulle svänga in i Järvsö och plocka upp en väska en snabbis och medan han sprang och hämtade den så bad han mig att gå till köket och bre en macka och vilka står inte där om Agnes, Zeth och Kim!! Alltså ni förstår inte vad chockad och överraskad jag blev! De hade styrt upp världens bästa middag, mina favoriträtter tacos och marängsviss och sen hade de även köpt min favoritchoklad och ett SÅ fint doftljus "att lysa upp mörkret i Boden" med. De hade verkligen prickat in allt så djävulskt bra och det var så sjukt att bli sådär superlurad och att de hade tagit sig tid till att fixa allting. Ärligt så är det bland det finaste jag har fått. Hade en så himla mysig och rolig kväll och i bilen på vägen hem så brast det totalt då jag insåg att jag är tvungen att lämna denna fantastiska grupp med dom här människorna som är så goa så ni kan inte ens föreställa er. TACK ännu en gång finaste ni, ni är bäst!

Min lilla vardag | | Kommentera

ARTILLERISOLDAT

För 3 veckor sedan var det en nervös Linn som åkte ner till Stockholm. 5 dagar tidigare hade jag pratat med ännu en yrkesvägledare över telefon och vips hade jag även bokat tid för ännu en antagsprövning, men den här gången skulle jag inte behöva göra alla tester som när jag mönstrade inför GMU, den här gången gällde det bara ett kompletterande test för en speciell del.

Bara två dagar innan jag ringde yrkesvägledaren bestämde jag mig för något jag aldrig trodde att jag skulle göra.
Jag hade sett på försvarsmaktens hemsidanovember så började det en 6 månaders utbildning mot artillerisoldat. Utbildningen skulle bedrivas i Boden och den bestämde jag mig för att den skulle jag gå.
När jag pratade med yrkesvägledaren så sa han att jag hade grön bock på alla delar som behövdes för att komma in på utbildningen, förutom på en och det var styrkedelen. Det var dock inte oväntat, jag visste att jag skulle behöva komplettera den delen oavsett vilken inriktning jag skulle välja, men jag visste inte hur mycket det skulle krävas för just den här utbildningen. Det visade sig att jag skulle behöva få upp min tidigare 2:a till en 3:a. Låter inte så mycket för er kanske, men för mig så var det så.

Klockan 14 klev jag in genom porten till rekryteringsmyndigheten, den här gången utan Erik så bara det var lite pirrigt. Jag anmälde mig i receptionen, fyllde i lite papper, fick mitt passerkort och gick för att byta om och inne i omklädningsrummet blev det flashbacks delux då allt var sig likt sedan förra året. Ute i väntsalen satt ett par till nervösa killar och tjejer som höll på att göra tester inför GMU, men jag hann knappt prata med dem innan jag blev uppropad och följde med testledaren in till isokaien. Isokai är i stort som ett marklyft följt av att du drar stången hela vägen mot hakan medans en våg kopplat till en dator mäter hur stark du är. Tre försök har man på sig.

Jag fick verkligen världens bästa testledare. En rivig dam som var rakt på sak. Jag var så nervös att det bara susade i öronen på mig när jag klev upp på vågen och greppade skivstången. Hade haft mardrömmar de närmaste nätterna om ögonblicket jag just då befann mig i och det enda jag kunde tänka på var att inte göra samma misstag som förra gången och bara lyfta med armarna istället för att använda styrkan i benen.
Första lyftet gick åt helvete. Jag gjorde exakt samma misstag som förra gången och till en början var det som om allt blod försvann från ansiktet och jag hann tänka att "Fan. Det kört". Sedan blev jag istället förbannad. Testledaren såg hur arg jag var, så hon sporrade mig ännu mer och fick mig att tagga till ytterligare. Väldigt effektivt, för precis när jag pressat stången upp till hakan på andra lyftet så flög testledarens händer upp i luften samtidigt som hon skrek "OCH DU HAR EN TREA!!!". Jag grät och hon grät och vi kramades och jag kände en så otrolig lättnad. Snacka om att de utanför i väntsalen tittade lite konstigt på mig när jag kom ut med pappret i handen. När det var dags att prata med yrkesvägledaren så så jag till min stora förtjusning att det var samma man som jag haft när jag mönstrade. "Vi har setts förr Linn, nu får du komma in och berätta om allt som hänt sedan sist", sa han och så fick jag berätta om allt.
När jag stod i dörren på väg ut från hans kontor, inskriven på artillerisoldatsutbildningen på A9 i Boden, så sa jag lite skämtsamt: "Nästa gång jag kommer tillbaka har jag en 4:a på pappret", då svarade han: "Nästa gång du kommer tillbaka, då är det officersutbildning som gäller. Jag vill inte se dig här innan dess."

Upp